Kärleken

Våren 2007 bytte jag jobb. Jag lämnade oregelbundna arbetstider i hotell- och restaurangbranschen för "normala" kontorsarbetstider i IT-branschen.

Jag och dåvarande pojkvännen J hade varit on/off under en längre period och vi visste nog både att vi inte var bra för varandra.
Vi hade varit tillsammans i nästan 5 år och han var person som kände mig bäst i världen.
Än idag tror jag han är den enda som alltid vet vad jag tänker, och förstår hur jag tänker! :)
Men han hade precis som jag lite problem med den där lilla detaljen i förhållandet som innebär att man inte "sover" hos andra av motsatta könet.
Som sagt, vi visste att det handlade bara om vem som tog språnget...

Det blev jag som gjorde det, i Juli den sommaren la jag handpenning på min helt egen lägenhet vid Nobeltorget i Malmö, och då det var gjort så kunde vi inte bo ihop längre.
15 augusti flyttade jag in i lägenheten, efter att ha bott i en resväska hemma hos han som idag är sambon :)

Han jobbade på min nya arbetsplats och var totalt likgiltig när jag kom in och presenterade mig, vilket jag aldrig upplevt innan. Killarna tenderade att kämpa för att hälsa på mig och hjälpa mig med allt jag behövde :p
Men på något vis så hamnade vi på Green Mango på möllan en fredagkväll, och än idag har jag lite dåligt samvete för att jag ditchade mina bästa vänner M och T den kvällen.
Hade jag inte gjort det hade jag inte suttit och bloggat om detta idag :)

På min födelsedag i september presenterades han för mina föräldrar, jag hade redan träffat hans barn.

Det var lixom det som var grejjen, jag har aldrig gillat barn, och han hade/har två, och bara på helgerna.
Å andra sidan hade det ju sina fördelar, jag behövde inte tänka på att han vill ha barn :)
25 år gammal blev jag gummimamma till ett charmtroll på 4 år och en sötnöt på 8 år, och var egentligen ganska nöjd med det!
Bara tanken på egna barn fick mig att få mindre panikångest och springa iväg!

Våren 2008 flyttade jag in officiellt och hösten 2008 flyttade bonusdottern till oss permanent.
Ett år av kaos och mycket skrik och tårar följde, men vi kom ut hela på andra sidan och som en hel familj :)

Tror det var här någonstans jag började fundera på det där med "egen" familj, men samtidigt så skrämde tanken på att få ett eget barn mig och inte nog med det men U var duktig på att informera om att han funderade på att sterilisera sig då han absolut inte under några omständigheter ville ha fler barn.

2010 lämnade vi lägenheten i Malmö för en villa i den mellanstora staden i Skåne.
I samma veva berättade jag att jag ville ha en egen familj, många diskussioner och en del tårar senare bestämde vi oss för en timeout, och jag flyttade till Köpenhamn 1 juli 2010.
Jag gick tillbaka till att jobba alldeles för många timmar och dagar i ett alldeles för högt tempo då jag inte hade någon att ta hänsyn till.
Jag började festa igen och enbart leva för mig själv. Det gick bra ett tag tills jag insåg att det inte var det jag ville och lilljulafton 2010 somnade jag i vår säng bredvid den jag älskar mest.

Vi hade båda haft tid att tänka, lyssna och känna.
Nu har det snart gått 3 år sedan den lilljulaftonen, och vi somnar fortfarande i samma säng :)